Fiskebäckskil

Redan på femtiotalet var hälften av alla hus i sommargästers ägo och i dag är de flesta hus sommarbostäder. Man tröttnar aldrig på att vandra kring i samhället trots att nu samhället hade gått i ide. De flesta husen var mycket väl skötta, pyntade på olika sätt och väl förberedda i väntan på en ny säsong.

Husen låg tätt och liksom sökte skydd hos varandra.

Hilda hade fått en alldeles egen trappa. Hon levde mellan 1847 och 1944 och sydde kläder åt de fina herrarna.

Sjöbodarna låg också öde och väntade på att få höra nya fiskehistorier.

Lurarna fick naturligtvis en egen brygga. Lurarna var vadlag som ägnade sig åt sillfiske. 

Kaptensgatan fick sitt namn för att hedra duktiga sjöfarare. De flesta husen där är byggda av sjökaptener.

Det var mycket sällsynt med gräsmattor utanför husen. 

Högt uppe på berget med utsikt över Gullmaren lät  målaren Carl Wilhelmsson  bygga sitt hus år 1911.

Det var femte gången jag bodde på Gullmarstrand. Första gången var en veckas utbildning, andra och tredje gången var ledarkonferenser, fjärde var en skapar- och myskonferens ("Sista dygnet med gänget") och femte gången, alltså nu, var det bara mys.