I fredags planerade vi att besöka Les Jardins i Menton. Vi kan ju inte missa dessa vackra oaser när vi nu har bott här i en hel månad.
Först kolla kartan. Ser ut som att vi får gå i en del trappor igen men det är det nog värt.
Här har vi då gångvägen som leder till Jardin de la Madone.
Och visst var det trappor, trappor...höga, låga sluttande och evighetslånga. När det började gå utför igen blev vi undrande. Hittade en vänlig man som stod och klippte en häck. Som tur var talade han en mycket förståelig franska så vi tog till oss vartenda ord men...Vi hade kommit fel! Det var bara att vandra ner till Medelhavet igen och därifrån vandra uppför längs andra trappor och gångvägar. Men, sa mannen, om ni är intresseerade av en mer blommande trädgård då ska ni inte gå till de la Madone, som är mer en skog, utan till Jardin Val Rahmeh. Visserligen långt, långt men där är det mycket vackert! Han önskade oss en trevlig promenad med ett leende och så bar det av utför igen. Sen genom hela Menton och längst bort då...
...bar det uppför, uppför...
När vi äntligen kom fram blev vi snopna. Visserligen var det en vacker och stor olivlund men inte en blommande trädgård så långt ögat kunde nå.
Naturligtvis var utsikten helt fantastisk! Kanske förstod vi ändå inte...
Kunde inte låta bli att kolla Jardin Val Rahmeh.
SvaraRaderaSäkerligen mest berömd för sina jättenäckrosor. De var med på de flesta bilder, som presenterades. Ni måste ha missat dem. Vad gör väl de´? Underbar utsikt och all motion!
Vi såg inte ens några dammar...
RaderaVilken kondition ni måste ha ...
SvaraRaderaAtt ni bara orkar...nivåskillnaderna...trapporna...upp och ner. Jag hade inte fixat det varken kroppsligt eller själsligt.
SvaraRaderaMed envishet och uthållighet får man för det mesta lön för mödan.
Att slå en golfboll och vandra långt och länge är lättare och man får lön för den mödan också.