...sjöng en sångerska på 40-talet i filmen Rännstensungar. Inte för att jag kommer ihåg den... Sången har jag hört och första strofen har jag haft i mig några dagar när jag tänkt på mitt fotograferande och skrivande. När jag startade bloggen 2011 var jag tydlig inför mig själv och andra att aldrig skriva något som skulle reta upp mig själv eller någon annan. Trist, fegt, intetsägande, lamt... Kanske?
Avigsidor i tillvaron är journalistens arbete och det skrivs alldeles för mycket om allt negativt.
Visst blir jag "galen", undrande, förfärad och förvånad också men...
...därifrån till att spy ut det här i bloggen...
Nä, det har jag avstått från och kommer att fortsätta så.
Pensionär de luxe utgår från -Min lilla lilla värld av "blommor".... och kommer att så förbli.
Just så passar det Dig Pdl!
SvaraRaderaDu tänder hellre ett ljus än förbannar mörkret.
Så som Du skrev lite i fredags.....
Låter förståndigt, gillar inte heller att skriva om det som är negativt och trist ... det finns så mycket positivt att skriva om, som att det är -17 grader, då är det " myggfritt"
SvaraRaderaVet du vad? Vi har inte en enda mördarsnigel i trädgården. Jippi!!
RaderaDet är nog bra att du håller din linje.
SvaraRaderaMEN ibland måste man reagera och ventilera allt elände som maktmänniskor åstadkommer.Jag blir helt tokilsken på att upptäckta "felsteg" ger höga pensioner bonusar och fallskärmar OCH ...
Avskeda ohederligt folk !!!!!...
och låt dom betala tillbaka som vanliga människor får göra!!!
Tänker kort bl.a. på trängselskatt som bestraffas hårt vid minsta avgift som missats.
Rännstensungar spelades också in 1974 med bl.a Cornelis Vreeswijk, Anita Lindblom och Monica Zetterlund. Finns att se på YouTube https://www.youtube.com/watch?v=FxS88pBZELQ
SvaraRaderaSåg den faktisk på bio när det begav sig.