Höst vid havet - promenad söndagen den 18 september

Detta är vår favoritpromenad vid havet.

Promenaden börjar i förvildad skog

Uppför, uppför så flåset kommer igång

Vacker vy över havet möter oss

Vem saknar mig tro?

Små solar lyser i gräset lite varstans

Vi kallar trädet "stämgaffeln"

Vad heter mossan?

Monster finns här också 

Nyponbuskarna både blommar och bär frukt samtidigt

Här rosa

och här vita

Så är vi då tillbaka vid parkeringen efter promenaden.

"Pricken över i" får vi på stamfiket efteråt.  :)) 

TREVLIG HELG!

Vi ses på måndag igen.

I dag är det Ullas dag

För tjudotre år sedan gick Ulla i pension. Vi firade av henne med pompa och ståt. Jag hämtade henne med Mustangen. Targataket var av och Ulla njöt av fartvinden.
Vi hade bokat rum på en restaurang och där sjöng vi egna låtar om Ulla och spexade hela kvällen lång. Vilken kväll!! Vi hade roligt allihop.
Ulla betydde mycket för vår skola. Alltid lika glad!! Hon kunde alla barnens namn, visste vem som inte tålde vilken mat, såg till att köttbullarna räckte till alla och var som en mormor för både barn och oss vuxna. Ibland kom hon tidigare till jobbet för att hinna baka en kaka till tio-kaffet.
En dag kom Ulla och bjöd oss på Mormorstårtan. Då hade Ulla blivit mormor för första gången och vi firade och delade hennes glädje.
Ullas kök var öppet för alla och det var lika roligt varje gång att titta in till henne. På fredagarna slutade jag tidigare än Ulla och gick då alltid genom hennes kök för att önska henne trevlig helg.  "Nu är det fredag igen..." sa alltid Ulla så fort hon fick se mig i dörröppningen.
Så gick Ulla i pension och en ny "Ulla" anställdes och livet gick vidare. Att det sen gick så fort att själv bli pensionär förvånar mig fortfarande.

Grattis allas vår Ulla!! 

I dag kommer jag.

Sandsjöbacka

I går, tisdag, åkte vi till Sandsjöbacka naturreservat söder om Göteborg och tog en härlig promenad i det fina höstvädret. Det var lite oplanerat så vi saknade både stövlar och fikakorg. Trots det fick vi full valuta för ansträngningen. Promenaden tog drygt en timma.
Om man åker E6 söderut från Göteborg, svänger av mot Spårhaga och sen till vänster mot Lindås så visar skyltar ända fram till parkeringen. Rekommenderas på det varmaste!

Det blev i alla fall några bilder även om kameran inte var med. 

Telefonen fick göra jobbet.

Ingången till reservatet

Här syns reservatets högsta punkt. Jättebra fikaplats!

Här tar marken tillbaka det den tidigare gett.

Höstfärgerna började komma. I bakgrunden syns lite av E6:an.

Varför bloggar jag?

Så här är det:

--Bloggen är min dagbok.
--Jag har tid.
--Trivs vid datorn.
--Spännande att uttrycka sig i skrift.
--Tycker om att fotografera.
--Vill lära mer.
--Det roar mig! :))

Innehållet kommer att följa mina alldeles egna tankar och upplevelser. Vilken lyx!

Inget inlägg utan bild! 
Här kommer dagens.

Måndagsmorgon.......

Varje måndagsmorgon startar med gymping. I dag var det extra tufft eftersom det nya programmet sitter och jag kämpade på lite extra. Undrar hur det känns i kroppen i morgon.

Sen i onsdags har vi varit i Norge. Vi har njutit av fantastiskt sensommarväder och naturligtvis ett härligt familjeliv.
Dessutom har jag nyttjat femtonåringens datorkunskaper och fått hjälp med bland annat inställningar på bloggen. Nu går det alldeles utmärkt att kommentera det jag skriver. Det är ju alltid roligt med lite respons. Vi kollade också statistiken och den sa mig att mina "pageviews" är många fler än jag kunnat drömma om. Jätteroligt! Jag har ju varit lite hemlighetsfull med att jag bloggar. Jag är inte författare, inte journalist, inte fotograf och inte växthusodlare. Däremot är jag en glad amatör, som tror på att jag kan utvecklas "by doing". Snart ska jag berätta på facebook. Modigt eller?   :-))
Till i morgon ska jag fundera på varför just jag har hamnat i bloggarvärlden......

Femtonåringen är förutom datorkunnandet en mycket god fotograf. 

I dag får Du några av hennes bilder.

Femtonåringen/fotografen heter Amanda

Må bra-saker i växthuset

Det är viktigt att omge sig med saker man mår bra av. I växthuset finns bara sånt som ger mig positiva känslor. 

Änglaljusstaken välkomnades jag med för tretton år sedan när jag började på en ny arbetsplats

Fåglarna som sitter uppflugna på kanten har min svärfar snidat

Ekollonet kom vår äldsta dotter och överraskade oss med

Julklapp från en av våra svärsöner

Glasunderläggen har jag köpt själv och min syster gav mig ljusstakarna

Härlig att kunna lyssna på radio eller musik från cd-spelare

Redskapen fick vi på invigningsfesten. 

Här hänger fröpåsarna från fröna jag sådde 2010

Tre flickor i ålder mellan 8 och 73 kom från Skåne med den här härliga uppmaningen

Änglar finns dom? Ja, i vårt växthus!!

Trevlig helg! Vi ses på måndag igen.

Två av våra pelargoner inomhus

Här är en rikblommande pelargon, som har blommat snällt hela sommaren. Det höstgulnar lite blad nu men blommorna prunkar fortfarande. 

Här är en pelargon som inte alls har blommat..... Sägs att om man sköter en pelargon alltför ivrigt med både vatten och näring så slutar den blomma. Märkligt! Det kan i alla fall inte vara fallet här. Kanske tänker den sig att blomma till vintern. Har en likadan i växthuset och den blommar för fullt.

Jag tycker den är vacker ändå.

Saknar nu för första gången att jag inte kan namnen på mina pelargoner. Får undersöka det vidare.

Utanför växthuset

Utanför växthuset står en av mina favoriter. Jag vet inte vad sorten heter men den har stora kritvita blommor i mängd och stora härligt gröna blad. Hela sommaren räknade jag till mellan fyrtio och femtio blommor och knopp samtidigt. Nu är det glesare.

 Samma sort trivs bra inomhus också och övervintrade vacker och pampig men inte så rikblommande som utomhus.

Den mycket vanliga mjölkörten har i år flyttat in hos oss. Jag vet inte om den var på väg in i växthuset men hittade i alla fall en plats alldeles utanför. Att ha sten som bakgrund gör den ju ändå vackrare. Det visste den nog............

Pelargonfeber

Redan på våren 2009 fick jag pelargonie-barn av en arbetskamrat. 

Det är så fantastiskt att kunna bryta av ett skott från en planta och direkt sticka ner det i jorden i en liten kruka. 

Det blir en jättefin liten krukväxt direkt.

Här är några palargoner som blommar nu i bara-vara-växthuset.

"Passion för pelargon" heter en fin bok, som är skriven av Veronica Wägner.  

Den handlar om samlares möten med andra samlare. 

Jag läste boken med stor glädje och kan verkligen rekommendera den. 

Här kan man läsa om änglapelargoner, Heliga Birgitta, White Unique, Garten Director Herman och många många många fler pelargonsorter. 

Ett "BARA VARA-VÄXTHUS"

Maj 2009 

I majnumret 2009 av Vi i villa fanns en bild som gjorde att våra tankar kring att bygga ett växthus fullkomligt exploderade. Vi hade tänkt tanken i många år men inte hittat fram. Nu var det dags!

Växthuset skulle vara en plats för avkoppling, fest och samvaro. Visst skulle det användas för växter också men det skulle inte vara det främsta användningsområdet. Två månader senare stod det klart och i början av augusti var det invigningsfest. 

Varje dag är vi i vårt mysiga växthus. Det kan regna och ruska utanför men med tända ljus, en god kopp kaffe och kanske en spännande bok så mår man så gott. Bilden tog jag i dag vid kvällskaffet.

Det är riktigt trevligt att vattna och se till att växterna också mår bra. Fikonträd, persikoträd, olivträd och så alla mina pelargonier. Tomater, gurka och paprikor förra året och från i år har vi en vinranka, som vi hoppas mycket på.

 

Tomater har vi i år också.

Här är en pelargon, som verkligen växer på höjden. 

Persikoträdet