..var den sommaren då min kära syster lämnade oss, sina barn, barnbarn och barnbarnsbarn i stor sorg.
Nu kanske hon sitter vid ett himmelskt piano och spelar vidare tillsammans med vår mamma, pappa och storebror. Vilken härlig orkester.
Min syster fick en annorlunda sista tid inte bara på grund av sjukdom utan också på grund av pandemin. På två år hade vi inte träffats när jag var hos henne i slutskedet. Men oj, så många och långa telefonsamtal vi hade med varandra. Ibland var det prat om allt mellan himmel och jord men ofta var det vad vi kallade för "systerprat". Då var vi nära varandra. Jag saknar min storasyster.
En stor förlust...hjärte-kramande.. "livets gång" och det känns hårt.
SvaraRaderaTänk på och Gläds åt alla fina minnen.
Jag förstår din saknad! Tänk på vilken tur du har som haft en så fin syster!
SvaraRaderaSystersaknad som jag förstår.
SvaraRaderaKramar 👩❤️💋👩