Ute, ute, ute...

Naturligtvis är vi så glada för att vi kan träffas... men alltid ute.

Numera är vår tillsammansplats här (om vi inte är ute i någon promenadskog förstås) och...

...vad vi behöver står och väntar innanför.

En väninna var här i veckan och fick het soppa och i går gratulerade vi en av våra kära svärsöner på födelsedagen. Vi blev bjudna på kalasfika...

...på samma plats som alltid nuförtiden.
Grattis till dig kära C.

Men men... Jag börjar bli trött på utelivet. Jag fryser...

...trots elfiltar... 

...alla andra filtar, dynor och alla kläder. 

MEN det är alldeles för tidigt att tröttna! Först ska vi fira jul och sen nyår och sen vänta, vänta och vänta.... längta, längta, längta till en annan tid... Den kommer...säger dom.

 

Första Advent

Det blir ingen "Bereden väg..."  i år.

Kyrkan kommer att stå tom på en av kyrkoårets i vanliga fall mest besökta dag.

Fin krans har vi hängt upp på nytt ställe och den ska få lite juldekoration längre fram.

Julgardinerna är på plats men...

...tomtarna får att vänta lite till.

Amaryllisen står i full blom och till och med nästa fantastiska blomma gör sig beredd.

 Ha en fin Första Advent så ses vi nästa vecka igen.

Skara stift

Här gick vi i en "välsignad" skog ägd av Skara Stift.

Djup mossig skog hela vägen men...

...se upp för slukhålet. 

Visst var det backigt ibland men vägen var lätt att gå och hoppet att hitta en mysig fikaplats fanns där hela tiden.

Det var inte helt lätt men har man sittunderlägg med sig så kan rumpan få det bra även mitt i skogen.

 

Utsikt från ett fönster

Svåra, dom små rackarna...

...att fotografera.

Dom sitter ju aldrig still

Om detta hade varit en bofink så hade jag varit övertygad om att bofinken Knut kommit och hälsat på. Han ser så lurig ut...

Ett frö i näbben och...

...så flyger dom iväg till sitt vinterförråd. 

Den som spar han har...

Det är roligt att kunna följa allt som sker utanför köksfönstret. Men oj vad dom äter...

 

Hjortmarka

 "Efter regn kommer solsken"... fast ibland kan det bli tvärtom.

Då gick vi halvmilen i backiga Hjortmarka i duggregn. Vi kände oss faktiskt lite extra duktiga och sen...

...när termosen kom fram smakade kaffet himmelskt och nya krafter spred sig i kroppen. Då mår man bra.

Om det var sörjigt där vi gick? Se bildbevis!

Nääs

Vi fick en fantastiskt solig dag i fredags.

Klarblå himmel

Vindstilla

Skuggorna var långa och...

...marken snöprickigt frusen. D-vitaminboost!

 

Sommarsmörblomma...

...i november.

Den här lilla kämpen hade tittat upp genom gräset bland alla torra löven.

Klart att man blir glad av den solgula kraften som om den vill säga: -Håll ut, jag kommer tillbaka till sommaren.

 Tyckte att den lilla solen skulle ha ett alldeles eget inlägg.

************

Ha en fin helg. Snart, snart börjar adventstiden och då blir mörkret mycket lättare att uthärda. Men, vi får vänta en vecka till. 

Full av beundran

Den 11 november var också en höstmurrig dag. Vi promenerade utmed Sävelången och vad får vi se?

En man, som spänstigt susar fram med enbart handkraft.

Han vände vid bron över till Nääs och sen bar det av mot Floda centrum igen. Trots att det såg kallt och ruggigt ut så blir jag ändå lite avundsjuk. Vilken styrka, vilja, uthållighet och inte minst balans...

 

Vissa novemberdagar...

 ...är mörkare och tristare än andra. En sån dag var det i går. Det småregnade ute hela dagen så det blev ingen längre promenad. 

MEN...

Då tömde jag frysen på alla våra röda vinbär och...

...började koka saft.

Sommarminnena studsade runt i köket och...

...när bären kokade doftade det sommar också.

Nu kan vi plocka sommar ur frysen ett bra tag framöver.

Nolhagaparken...

...bjuder på fina promenader.

Gott om välansade gångvägar.

Den här dagen (5 nov) blåste det något förfärligt så...

...vi kände oss riktigt vindpinade när vi äntligen kom "runt hörnet".

Parkeringsplats mitt i naturreservatet? Det stod "RESANDE" på taget och hade förmodligen använts i något teatersammanhang gissar jag.

Löven var inte längre kvar på träden men...

...desto mer på marken. Som barn fick jag inte leka i löven, då kunde jag drabbas av polio. Det fanns osäkerhet och rädsla för smitta även då.

Tycker om den här bilden lite extra och därför får den hamna på Instagram också. "Rofylld höstbild"

Vi hamnade också utmed Hälsans Stig på promenaden.

Det är lätt att hitta vackra bildobjekt även...

...i mörkaste november. 

Det blev en härlig promenad som nöp lite i kinderna av blåsten.

 

Hurra!!

Nu blev äntligen mitt muffinsbakande lyckat!

Lagom stora och jättefina. Chokladen fick bli i smetform den här gången och det blev riktigt bra.

Eftersom jag ville att muffinsarna skulle bli riktigt vackra också kostade jag på lite fina formar. Att dom är goda vet jag ju sen förra baket. Nu är jag nöjd!

Du hittar det lite annorlunda receptet på www.lyckasmedbakning.nu

 

Alla utflykter...

 ...blir väl inte så där lyckade som man önskar.

När vi kom fram till Hyltenäs kulle och skulle gå ur bilen...

...då kom skuren. Men skam den som ger sig.

En liten stund senare höll det upp och vi kunde betrakta den milsvida utsikten.

Här hade vi trots gråvädret hittat en härlig fikaplats.

Undrar hur gammal den här är?

Sen gick vi och begrundade resterna efter Seatons jaktslott.

Tänk att detta stora jaktslott med bland annat 35 rum brann ner bara några år efter att det var färdigbyggt.

Både byggnad och trädgård var enormt påkostade. Kanske hade här varit en springbrunn med fontän.

Resterna efter grunden till slottet visade på den enorma storleken.

Vi hade tänkt göra en vandring utmed Seatons kulle, som den också kallas, men det var omöjligt i den terrängen så här på hösten.

På Wikipedia kan du se bilder på och läsa om Georg Seatons Jaktslott.

På hemvägen fick vi se en skylt. Här kan vi säkert gå. Men men... korna blev väldigt nyfikna framför allt på Fanny och då är det inte läge att gå där.

Den dagen blev utan vandring men en upplevelse ändå. Är det november så är det...

********************

Kanske kan vi få en solglimt över helgen. Då gäller det att passa på. Ses på måndag igen. Till dess...ha det fint!