Berättande förr och nu

"Till minne av Vämod står dessa runor...

...men Varin skrev dem, fadern, till minne av den döde sonen."

Vissa menar att Rökstenen är startpunkten i den svenska litteraturens historia.

Sen dess har många goda författare berättat till glädje för alla oss andra.

Det står så mycket klokt på skärmarna vid Rökstenen. 

Skulle gärna göra ett nytt besök där och då med guidning. Vill veta mer! När? Var? Varför? Hur? osv.

Kan känna igen mig i behovet av att berätta om än i mycket litet och enkelt format. Också att sortera tankar och minnen kring det upplevda. När jag nu gått igenom mina 900 bilder från Höga Kusten-resan, minskat antalet till 500 är dessa för mig ett sätt att hålla kvar och bevara. 

I MORSE...

...vaknade vi vid Vätterns strand i Motala. 

Efter den traditionella morgonpromenaden som också i dag var ljum och härlig så satsade vi på hemresan. Fler intressanta upplevelser väntade..

Rökstenen, Sveriges mest kända runsten med världens kanske längsta runinskrift, hade vi inte sett i verkligheten tidigare så vi svängde av vägen. Spännande och gåtfull minnessten från far till son. 

Jag vände mig om och såg att det var rast på Röks skola. Blev varm om hjärtat och skulle gärna velat gå in och hjälpa barnen med läsinlärning och annat. Men, men, den tiden är förbi. Roligt var det så länge det varade...

Röks kyrka var vacker med sin mycket passande utsmyckning vid bänkraderna. 

Nästa avstickare blev Alvastra klosterruin. Imponerande i sin storlek och ålder. 

Ödmjukhet och fascination över andra tider och andra levnadssätt. 

När vi hade fikat i Gränna DÅ kom det förväntade regnet och det bara vräkte ner   

Men ett återstod på hemresan...

...så vi stannade utmed vägkanten, sökte fram TV-kanalerna och kollade den spännande uppgörelsen mellan de två löpargiganterna på friidrottsVM. En omväxlande hemfärd...

Om några timmar sover vi i våra egna sängar igen efter 340 härliga, intressanta, spännande, upplevelserika och jätteroliga mil i husbilen. 

Nu ska bilderna över i datorn och telefonen, som gjort allt jobbet från början till slut på bloggen, få vila lite. Ses på måndag igen. 

                GOD NATT!!

"TRE SMÅ GUMMOR SKULLE GÅ EN GÅNG TILL MARKNADEN UTI NORA.."

Är sommaren slut nu? Det var lite lite höst i luften i Strängnäs när vi vaknade men

solen tittade fram någon timme senare. 

Då var vi i Nora. Där var solen! De tre små gummorna såg vi inte av men lite annat. 

En obevakad diversehandel till exempel

Ett par nya skor kanske?

Bara så du vet.....

Hoppas innerligt att detta fungerar 

Mysig småstadsbebyggelse har naturligtvis också ett

småstadscafe'. Här har Maria Lang, en av våra första deckardrottningar, tydligen druckit sitt kaffe

kanske serverat ur en sån här fin kaffekanna

Vad är det här för bär? Växte på buskar vid café'et. Vågade inte smaka. 

Vart ska vi nu åka? Vi kollar vädret i Mellansverige. Var vi än tittar så ser vi regn, regn, regn....

Alltså åker vi hemåt. Inte direkt utan sover sista natten i Motala. 

Ett pizzabud levererade direkt till campingplatsen. Det var vad vi kunde komma på för att festa till det så här sista kvällen. Om det blev festligt och var gott? Nä, det kan jag inte påstå. 

Däremot gick vi en promenad utmed Vätterns strand. Kvällen var ljum och skön så den njöt vi av. I morgon åker vi hem. Det ska bli roligt det också. 

                  GOD NATT!!

STRÄNGNÄS I DAG

Det blev som vi tänkte i går. Men inte visste vi att detta skulle bli den varmaste dagen med sina 28 grader. 

Strängnäs tog emot oss med öppna armar. Somrigt, vänligt och med supergott kaffe. 

Vilken fantastisk ostmacka. Den hade verkligen inte sett ut så här om den hade serverats i husbilen. 

Jättefina miljöer, gammaldags faluröda. 

Kanske kanske bodde min farmor och farfar som gamla här i ett litet hus på den här gården.  Förändrat nu men vem vet... Drygt sextio år sen jag var här sist...

Domkyrkan måste ju få besök...Skönsjungande kvinnlig präst höll mässa i en del av kyrkan. Vackert med den kyrkliga akustiken. 

Så åkte vi till det mälarbelägna Gripsholms slott 

Dolly och jag väntade utanför när husse vandrade genom slottssalarna. 

Ett annat slott berörde mig mer. Här på Tynnelsö föddes min pappa. Inte i slottet men i gården vid sidan. Fortfarande går ingen båtförbindelse dit. Pappa fick ro över sundet när han skulle till skolan de första åren. Tyvärr var det folktomt vid bryggan.  Hade hoppats på att kunna låna en liten båt och ta oss över. (Med solljus i telefonens kamera är det svårt att se slottet men jag lovar.... Det är vackrare än Gripsholm slott, tycker jag i alla fall.) Tror jag ska återkomma till Tynnelsö och Tynnelsö slott i en kommande inlägg. Måste först hem och läsa vad mamma kom fram till i sin släktforskning kring pappa som liten på Tynnelsö. 

Vi stannar i hamnen i Strängnäs över natten tillsammans med allehanda farkoster. Vi har fortfarande inte planerat morgondagen. Spännande att se var vi hamnar. 

                GOD NATT!!

UPPLAND

Morgonen började som vanligt med promenad. 

Solen strilade in bland träden men var är havet?

Jo då, det fanns där på andra sidan skogen. 

Saknade badstränder här och vattnet var inte så mysigt heller. Algblomning kanske. 

Vi åkte först till Dragon Gate i Älvkarleby. H-O hade hört om det på TV. Mycket märkligt ställe. Jag skriver ett speciellt inlägg om det när vi kommer hem. 

Sen då? 

Det blev oväntat UPPSALA! En av alla mina barndoms hemmastäder. 

 Domkyrkan fick självklart besök.  

Gustav Wasa med sina båda fruar också.  

Vi tände tänkeljusen helt enligt vår semestertradition. 

Sen gick vi till Sankt Persgatan. Måste ju visa H-O var jag bodde när jag tog mina första steg mellan mammas och pappas utsträckta armar. Föddes ju i Göteborg men sen flyttade familjen till Uppsala. 

Gunillaklockan och slottet hör till turistbesöken.  Vi gick och gick och..

Campingplatsen ligger nära stans centrum. Den är fyrstjärnig så mycket bra men runt omkring oss bor arbetare i husvagnar. Killarna är förmodligen på jobb här någonstans. Billigt boende. 

I morgon blir det Strängnäs....Om vi nu inte ändrar oss. 

                    GOD NATT!!

VART ÄR VI PÅ VÄG?

Vi vaknade vid Höga Kusten bron och

såg bara några meter framåt. Ingen Ångermanälv och ingen vacker bro. 

En liten bofink satt och såg undrande ut. Vi tog morgonpromenaden och där...

... I skogen var det extra roligt att fotografera

När vi kom tillbaka hade bron börjat stiga  upp ur nattsömnen och var lika vacker som vanligt. Så tog vi oss en liten funderare. I dag lämnar vi ju den helt makalöst vackra Höga Kusten men vart ska vi åka?

Fram med kartan på bordet. Vart? 

Uppländska kusten kanske? Vi åker!

Vi kokade kaffe i Enånger. In i bilen igen. 

Och iväg. Det blev vår längsta dagsresa. 41 mil! En paus till och vid femtiden var vi framme i Ängskär långt ut i den uppländska skärgården. 

Lite vimmelkantig känner man sig efter så många mil i husbil tycker jag...

Här är också vackert. Mycket vackert! 

Varm och skön sommarkväll precis som alla andra på vår resa. I morgon ska vi ta oss en ordentlig titt på Upplandskusten. 

                  GOD NATT!!