Doppareda´n

I DAG är den stora dagen då julen verkligen börjar.

Snart är allt på plats, granen är klädd, tomtarna framme, ljusen tända, bordet är dukat, maten på spisen, glöggen är het, klapparna under granen och hela den kära Storfamiljen är samlad...

I år har många möjlighet till lång julsemester utan att det kostar mer än ett par semesterdagar. Vet Du vad? Jag tänkte också ta julledigt. Inte bara från anställningen som avslutas den 31 december utan också från bloggandet.

Innan jag fäller ner datorlocket så vill jag naturligtvis önska Dig en riktigt GOD JUL och sen ett GOTT NYTT ÅR.

Vi ses igen den 2 januari 2014. Tänk... då är ljuset på väg tillbaka och det går mot 

VÅR.

"Jul med Ernst"

Ernst Kirchsteiger inspirerar även oss ibland.

Här är hans inlagda strömming. Ska bli väldigt spännande att smaka den. Den väntar i kylskåpet. Lite annorlunda är den än min mammas men säkert bra ändå.

Sen var det griljeringen av julskinkan...

Visst blev det vackert? Lika vackert som i TV. Hur han sen kunde skära så fint så att svålen satt kvar på skivorna som en vacker dekoration, det återstår att se. Kolla på recept.nu om Du är nyfiken på hur man gör. 
Men.... gillar Du inte sojasmaken så gör inte det här. Själv ska jag skära bort griljeringen...

Det blir nog inget...

...pepparkakshus i år.

 Tänk så roligt vi hade det när...

...barnbarnet N och jag gjorde dessa små hus.

Titta här så en del gör... En hel stad...

Bilden är tagen på morgonTV.

***********

I dag börjar jag med planeringen för julafton. Det blir säkert precis som vanligt. Själv kunde jag tänkt mig att göra något helt annorlunda till julmat men jag tror inte att det skulle uppskattas. Förväntningar finns och det är roligt att kunna infria dom. 

Om vi ses på måndag? Självklart!!

Till dess, ta det lugnt! Det blir jul hur vi än gör det.

I dag...

...är andra gången jag lämnar arbetslivet för gott.

Andra gången också som jag lämnar Kulturskolan

 Jag lämnar konsten, dansen, dramat och...

...musiken.

 Jag lämnar skrivbordet som burit så många ärenden

 Jag tömmer mötesmappen och...

...lämnar tomt.

Men...jag kommer tillbaka...

Har ett stort och viktigt uppdrag i månadsskiftet januari och februari.

Om Du har svårt att förstå min inställning till arbete, då har Du aldrig jobbat på Kulturskolan i Lerum.

Ett av tre konsertbesök förra veckan

Lerums kyrka är en gammal fin kyrka som...

...passar bra för Kulturskolans konserters alltid omväxlande program.

Här dansar en grupp till Chopins pianomusik.

Och här är det naturligtvis Midnatt som råder...

Annan dans till musik

spelad av tvärflöjter och kontrabasar.

Högtidligt för både medverkande och publik.

Julklappar igen...

Några timmar i ett affärscentrum och...

...jag är klar både hemma och...

...på jobbet.

Mår nästan illa när jag ser alla människor som sökande går omkring och letar efter något att köpa. Utbudet är enormt, behovet verkar enormt och ändå har de allra flesta av oss allt vad vi behöver och en hel del till. Leksaksaffärerna har strålande tider trots att barn i dag redan har hundratals leksaker. Visst, det är jul men nåt fel är det...

"Lusse lelle, lusse lelle...

 ...elva nätter före jul"
I år var jag med på Hovstallet och tittade på lussandet där.

Underbart att se dessa välsjungande lucior och le åt en tärna, som hade en häst snosande i nacken.

Fler var med...

...en helt vanlig familj... ja ja prinsessor visserligen...

...en sån ljuvlig liten sessa...

...och en lika ljuvlig kronprinsessa.

Så blev det högtidligt värre...

Luciafirandet från Olaus Petri kyrka i Örebro var storslaget!
Fin lussemorgon i TV-fåtöljen...

Natten går tunga fjät...

 I dag är det Luciadagen.

Här ser Du Partilles Lucior som jag för två år sedan under några hektiska veckor körde runt i kommunen från tidig morgon till sen kväll. Det blir tydligen svårare och svårare att få flickor att anmäla sig till luciauttagning. I Partille har man lagt ner traditionen i år, i Lerum lottar man vem som blir Lucia och i Göteborg gäller det att sjunga bäst. Ingen visste hur kandidaterna såg ut. Bästa sångrösten vann. Traditioner förändras...

 Dessa båda tjejer får väl lussa lite hos oss men i kväll ska vi på Luciatablå i Missionskyrkan i Lerum. Det är Kulturskolans tvärflöjtselever som ger luciakonsert.

Så är vi då framme vid tredje advent.

I morgon kväll ska vi gå på West of Edens julkonsert i Annedalskyrkan i Göteborg. Ska bli spännande att lyssna till keltisk julmusik.

Du kan läsa om West of Eden här.
Ha en riktigt mysig luciadag och en stämningsfull tredjeadventshelg så ses vi på måndag igen.

Äntligen...

...har jag börjat jula. Inte hjula förstås...det är länge sen jag slutade med det.

 Först blev det 80 julköttbullar tack vare att jag hade vispgrädde kvar sen festen.

 En påse saffran från förra året med utgångsdatum 2016 lockade till lussekatter.

 Perfekt deg men...

...äggen var slut så katterna fick klara sig utan sin polish.

Det skulle faktiskt vara roligt att prova på att hjula en gång till...jag väntar nog i alla fall till sommaren.

Julblommor

Hyacinter är ju också en advents- och julblomma.

Först liten och knubbig utan att röja sin färg.

Stämningsskapande med eller utan ljussällskap

Sen sträcker den på sig...

...och visar upp sig...

...i all sin fägring.

Har Du tänkt på att hyacinter nuförtiden bara doftar så där lite lite. Förr fyllde doften av en enda hyacint ett helt rum och då tyckte jag det var "too much".

(Vi var tre som tog bilderna den här gången, J och I och jag. Jag blir alltid så glad när jag får ett mms till telefonen...)

"Julklappar e...

...de bästa jag vet" sjöng vi i skolan på 90-talet.

Och visst är det roligt.

 I lördags gjorde jag trettiotre likadana paket...

 ...av trettiotre likadana kartonger med likadant innehåll.

 Vad paketen innehåller? Julklappshemligt förstås!!

Det ska bli ett kuvert till varje också, lite lockar och sen dags för julklappsutdelning om en vecka.

Det ska börjas i tid...

Vilken kväll vi hade i fredags...

På torsdagskvällen i stormen Sven undrade jag hur det skulle bli. 

På fredagsmorgonen var snön så tung men...

 ...så fick jag ju hjälp.

Åh så bra!

 Sen värmdes sopporna heta och allt kollades en sista gång. 

Så kom då gästerna, fick värmande glögg och den efterlängtade kvällen startade. Duktiga och effektiva barnbarnet I skötte köket och själv kunde jag umgås med gästerna. Om jag fotograferade? Inte en enda bild under hela kvällen! 

När I och jag sen gick och la oss fram på småtimmarna kunde vi glada och nöjda konstatera att kvällen hade blivit precis så som jag planerat för och innerligt önskat.

Tack alla ni som var med!
Och tack I för en strålande insats!