Det höstar till sig...

 För en vecka sen gick jag runt lite på tomten och förevigade hösten. Bilderna och färgrikedomen får tala för sig själv.

**************

Ha en fin helg så ses vi igen i oktober.

Alltid...

...när man ser en regnbåge...

...måste man kommentera och helst också föreviga den. 

Här kommer vår regnbåge från den 21 september.

Fler lastbilar

Vi behövde alltså jord...

 ...gräsmattejord.

 Tre ton lastades av med lite...

 ...assistans från maken.

Nu står dom på plats. Nästa steg är att sprida ut jorden.

Tre generationer av starka män tog sig an uppgiften tillsammans och vips så var det klart. Underbart! Gräsfrö nästa.

Kompisar

Att dela leksaker går inte alltid så bra som här.

-Får jag låna den av dig, Björnar?

-Det går bra men nu har du haft den väldigt länge, tycker jag...

-Jag vill ha tillbaka den.

-Ja, ja då...

-Där försvann den...

-Kul för dig...

-Nä, nu struntar vi i detta...

I lördags...

...fyllde den här lilla flickan...

...22 år.

För första gången i Amandas liv träffas vi inte på hennes födelsedag. Hon pluggar i NY under ett år och firar följaktligen sin födelsedag där. 

Nytagen bild från Instagram

Vi ringde henne naturligtvis på FaceTime och sjöng för henne. Första gången vi kammat oss före ett telefonsamtal. Jag målade till och med läpparna.... Hmmm... Härligt i alla fall att det finns så fina möjligheter att "träffas" på annat sätt. 

Norge

Vi har varit några dagar i Norge och...

...invigt nya gästrummet. Sååå fint. Sextonåringen flyttade in i tvårummaren när storasyster flyttade till New York. Och vi fick flytta in i minisviten. 

 Vi roade oss lite extra den här gången med...

...pussel. Hon är en fenomenal pusslare, vår 16-åring.
Om vi hade det bra? Gissa!

*********

Ha en riktigt fin fin helg så ses vi nästa vecka igen.

Fanny...

...har börjat fälla.

 Vad vore tillvaron i hemmet då utan mopp, dammsugare och...

...sopborste med skyffel? Otänkbar!

Naturligtvis borstas Fanny dagligen också. Tur att det finns så mycket positivt med henne som väger upp eländet.

Nån som vet?

Så här i september månad får man ofta lite ovanliga besök i fönsterkarmen.

 Är det nån som vet vad det här...

...är för en liten gynnare? 

Terapi?

Just nu finns ju all tid för stillsamma lekar och...

...att lägga patiens på telefonen t.ex. tycker jag är roligt. Varje dag finns en ny "Daily Challenge". Roligt när man kan slå sina egna rekord. Om jag lyckas lösa alla en hel månad så blir det guldpokal och fanfar. Om jag är lättroad? Just nu i alla fall.

Fjorton dar sen i dag

Läste i GP härom dan...

 Artikeln handlade inte om mig utan om cykelbanor osv. Själv voltade jag ju på den vackraste och säkraste cykelbanan man kan tänka sig. Efter läkarbesök och röntgen förra veckan skulle jag till akuten för att få röntgenresultatet. 

Blev inskriven och "handledsplastad" men sen ville jag inte vara med längre. Hade varit på Vårdcentralen sen kl. 08.30 så jag ville bara hem. Skönt att kunna ta eget beslut.

Ett brev i brevlådan berättade någon dag senare om kotkompression och att jag får leva med smärtan i månader. Ja, det är lite synd om mig men det finns de som har det värre...

Det sjunger...

...på sista versen.

 Vår fina physalis/kapkrusbär hösthänger lite men...

 ...nya blommor kommer hela tiden. Vi äter och tycker att bären smakar som bäst.

Utanför växthuset tronar pelargonbarnets moderplanta men hon får regn på sig och det trivs den inte med.

Med eller utan regn så är det i alla fall fredag i dag och jag vill önska dig en fin hösthelg. Ses på måndag igen.

Har du sett?

Mitt lilla pelargonbarn har vuxit till sig.

 Ett liten bladklyka som gått av fick ju komma i jorden.

 Började växa ganska omgående och så kom den första knoppen.

 Nu har den börjat slå ut och...

 ...sträcker sig mot solen och ljuset. Knopp nummer två har också visat sig.

Hoppas att den vill övervintra hos oss.

Va´ e´detta?

En vacker lykta i skogen?

 Eller en ultramodern fågelholk?

Liten förklaringsskylt berättar att det är en fönsterfälla för att kunna inventera insekter. Jag har sett fler på andra ställen. Roligt att dom är så vackra och säkert bra att dom hänger högt upp i trädet.

Så var då dagen D över

När vi kom till skolan som var värd för valet...

...var första uppgiften att förvandla matsalen till vallokal.

Jag lovar att det såg precis ut så här igen när vi gick vid 00.45-tiden på natten. Däremot såg inte vi valarbetare ut som när vi kom. Vi var alla rejält trötta men glada att allt hade gått rätt till och att resultatet från just det här valdistriktet var inringt och meddelat. Nu skulle bara allt materiel tillbaka till Valkansliet.

Jag själv var naturligtvis tvungen att välja mina uppgifter men med vänliga medarbetare blev det inga problem.  Både jag och min rygg stupade i säng och somnade så småningom. Fortsatte sen kvällens arbete i sömnen 132, 133, 134, 135, 135...

Dagen efter...

När jag skriver det här är det lördag. 

Närmast ska jag vara med och förbereda vallokalen, där jag är placerad. I morgon söndag, finns jag i vallokalen mer eller mindre hela dagen och kvällen fram till i alla fall midnatt.

Jag får se hur allt detta avlöper med tanke på min rygg. Visst, jag är lite bättre men förstår att jag har långt kvar till mitt vanliga jag. Jag ska göra så gott jag kan.

För övrigt känns det som om Sverige håller andan.  Frågorna kommer säkert vara många. Vad var det som hände? Vad händer nu? Om? Om inte? Förmodligen kommer inte våra frågetecken rätas ut förrän efter lång tid. 

En speciell helg...

...ligger framför oss. Resultatet vet vi på måndag eller inte... Ett spännande val men också lite skrämmande. 

Hur ska det bli?

Själv ska jag jobba under valdagen som jag brukar. Tycker det är roligt. Röstat har jag naturligtvis redan gjort. 

Avslutar veckan med en bild från måndagens underbara men också olycksdrabbade cykelutflykt till Särö.

Ha en fin septemberhelg så ses vi nästa vecka igen.

Vilken dag

Vi satte oss på Första parkett eller...

 ...rättare sagt Första balkong.

 Det var dags att ta ner de två 20-25m höga björkarna som vi haft sen vi flyttade in 1965

En ung smidig man klättrade upp... 

 ...högre och...

 ...högre.

 Oj så högt han är. Han bedömde att träden var 20-25 m höga.

 Här faller den ena toppen och...

....här faller den andra.

 Men...han tänker väl inte...

...jo då...

...ett kliv över till det andra trädet högt högt upp.

 Oj så mycket grenar...

 Här faller stammarna och...

...snart drar killarna iväg. På fyrtio minuter gick hela processen att jämföras med de femtioplusåren som träden vuxit hos oss. Vemodigt? Ja, lite.

Men...vi ska sätta ett eller flera nya träd. Vilken sort? Björk så klart!