...ska man vara rädd om. Varje sommar skriver jag ETT brev och varje sommar får jag ETT brev.
En före detta arbetskamrat, numera kär väninna och jag skriver till varandra detta sommarbrev. Vi har gjort det i många många år. Jag kommer inte ihåg hur det började men lika spännande varje gång när brevet finns i brevlådan. Då har jag en högtidsstund.
Det är roligt också att leta efter vackert brevpapper men...
...väldigt ovant att skriva så mycket för hand.
Det är något speciellt med brev, men det var nog väldigt längesen jag fick ett handskrivet brev, men skrev just ett vykort till barnbarnet Nicholaus som är på Malta.
SvaraRaderaJust handskrivna brev är inte så vanligt.
SvaraRaderaDe handskrivna vykorten däremot, dimper ner i brevlådan lite då och då.Likaså är det för oss. På resande fot kan det ofta kännas roligt sända ett vykort eller när någon har bemärkelsedag.
Kan det bero på "tid"? Det tar inte så lång stund att skriva ett "kort".
VARFÖR har ni denna glädjande tradition bara EN gång per år.. det fattar inte jag.. när ni mår bra och njuter av både att skriva och att få brevet.
SvaraRaderaDet är ju betydligt enklare att skriva lite i taget och ni blir båda två glada flera gånger.
Vi träffas minst nio gånger på ett år...ännu mer värdefullt!
RaderaTraditionen är lika kär för mig! -:)
SvaraRaderaKanske blir det alldeles speciellt för att det inte är oftare.
Jag kommer inte heller ihåg hur det började, men det måste var åtminstone 10 år sedan... snarare mer.
Var det inte så, att vi skrev en hälsning under sommaren till alla i "laget" innan e-mail blev "varmansegendom"?
SvaraRaderaTror det började där.....Fint iaf. och vykorten är en även de en glädje.