En kärlekshistoria...
...med verklighetsbakgrund berättad av tatueraren själv.
Boken tog inte tag i mig på det sätt som jag förväntade mig. Har funderat på varför... Någon mer som läst den?
************
Nu är det redan februari. I morgon firar vi vår äldsta dotters födelsedag. Blir varm i hjärtat när jag tänker på hur lilla Cissa för mer än fyrtio år sedan löste "läskoden" en kväll sittande i sin säng tillsammans med sina småböcker. Innan vi sa godnatt hade hon läst 14 stycken. Vilken lycka och glädje att själv kunna ta till sig av andras berättelser.
Ha en fin vinterhelg!
Ibland kan det tragiska bara bli för mycket. Man mäktar inte med allt. Var det kanske så?
SvaraRaderaLäskoden. Den är viktig. Så mycket glädje den ger.
Och så mycken glädje att få fira födelsedagar.
Inte alla förunnat..... bara njut.
LÄSLUST är ett FINT ord och det har vi nog lyckats ge många skolbarn därför att vi haft det som ledstjärna.
SvaraRaderaNär barnbarnen i nutid läser för oss och har lärt sig tidigt blir vi varmt berörda.
Jag har fått många goda tips av dig från "Läslustan". Det här tipset hoppar jag nog över.Låter som det finns mycket elände i den boken. Det kan som sagt bli lite för mycket.
SvaraRaderaDu får gratulera Cissa på hennes födelsedag i morgon! Så stora de har blivit våra flickor!
Fint minne om hennes lösning av "läskoden".
Ha en skön vinterhelg!