...så här på måndagsmorgonen.
Allt som händer i "stora världen" och i samhället runtomkring lämnar jag åt andra professionella skribenter. Jag håller mig till min och vår lilla värld.
Men... kan inte riktigt hålla mig den här gången.
Jag har aldrig haft en knytblus men sjalar har jag i mängd. Alltså knöt jag en knut och gjorde den extra stor och tydlig...
På skogspromenaden funderade jag på vart alla löv tar vägen. Varför räfsar vi i våra trädgårdar både på hösten och våren när naturen tar så fint hand om det hela i skogen?
Nu när det är vår njuter vi så av allt nytt, fräscht och vackert och då ser jag de här fjolårsgamla nyponen. Så vackra...
Varför har jag egentligen förälskat mig så i Vårfrylen? Denna så oansenliga lilla vårblomma. Kan det bero på att "ingen" ser den trots att dom är så många? En psykolog skulle säkert kunna ge mig svaret.
Det finns mycket att fundera kring både nära och långt ifrån och nu ska jag fortsätta att hålla mig till det nära. Tror jag...
Så måndagsmånga teman.
SvaraRaderaKnytblus!! Rör om. Rörigt minsann. Svårt förstå allt.
Nypon. Gamla. Skrynkliga. Rynkiga. Vackra.
Äldre damkind. Vacker?
Vårfryle. Pdls VÅR. Den bara är Din. Stämmer så bra in på Dig. Hur Du kan plocka fram något fint, kanske rent av storartat, ur/i det lilla.
Akademien...bakom fina fasader kan lätt gömmas fulheter och annat skit.
SvaraRaderaRynkigt skinn på äldre ÄR vackert i de flesta fall. Det visar att vi levt och både skrattat och gråtit.
När naturen vaknar då har vi lärt oss att titta noga och att visa för alla små nyfikna ögon.
Våren är nog den bästa tiden, då allting vaknar upp ...
SvaraRadera