Någon gång mellan åtta och nio på morgonen...
...går vi på den här övergången och...
...in i skogen och sen...
...över ängarna.
På semestrar blir allt så fantastiskt ju längre bort man är. Men kan man se och njuta av det man har nära då är man lyckligt lottad. Det är jag!
Följer gärna med dig på promenaden.......
SvaraRaderaSå mysigt med den där övergången till en förtrollad skog, tänker ibland på tallarna som har stått i säkert 100 år vid Dammen, vad de skulle kunna berätta om när skolflickan Margareta hoppade hopprep med skolgrabben Jonas som jag tyckte så mycket om i smyg.
SvaraRaderaDet är magiskt att titta nära och ofta och se utvecklingen när naturen vaknar. Vi har dessutom tid att uppleva dessa under.
SvaraRaderaMEN att få se andra naturfenomen swischa förbi längre bort gör också gott för både kropp och själ. Det fyller kroppen med välbehag!