...blir väl inte så där lyckade som man önskar.
När vi kom fram till Hyltenäs kulle och skulle gå ur bilen...
...då kom skuren. Men skam den som ger sig.
...då kom skuren. Men skam den som ger sig.
En liten stund senare höll det upp och vi kunde betrakta den milsvida utsikten.
Här hade vi trots gråvädret hittat en härlig fikaplats.
Undrar hur gammal den här är?
Sen gick vi och begrundade resterna efter Seatons jaktslott.Tänk att detta stora jaktslott med bland annat 35 rum brann ner bara några år efter att det var färdigbyggt.
Både byggnad och trädgård var enormt påkostade. Kanske hade här varit en springbrunn med fontän.
Resterna efter grunden till slottet visade på den enorma storleken.
Vi hade tänkt göra en vandring utmed Seatons kulle, som den också kallas, men det var omöjligt i den terrängen så här på hösten.
På Wikipedia kan du se bilder på och läsa om Georg Seatons Jaktslott.
På hemvägen fick vi se en skylt. Här kan vi säkert gå. Men men... korna blev väldigt nyfikna framför allt på Fanny och då är det inte läge att gå där.
Den dagen blev utan vandring men en upplevelse ändå. Är det november så är det...
********************
Kanske kan vi få en solglimt över helgen. Då gäller det att passa på. Ses på måndag igen. Till dess...ha det fint!
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaSeaton känner vi till här i Lerum.
SvaraRaderaVi har Seatons alle', vi har Seatons strand som jag känner till men Seatons Kulle kände jag inte till. Nu hoppas vi på lite solglimtar på söndag, det behöver vi. ⛅☀️🌞🌤️
Spännande tur.
SvaraRadera"Koskräck" ska man nog ha om man inte känner kossorna. Jag tänker på Kurt Olssons intervju med Patrik Sjöberg. Hahaha.