Vi var på konfirmation i söndags. Syskonbarnbarnet A har nått konfirmationsåldern.
Fullt i kyrkan som det brukar...
...av nära och kära.
En vacker och trivsam högtid i Starrkärrs kyrka tack vare en präst som verkar tro på det han gör och vill förmedla detta till ungdomarna. Hans tal till konfirmanderna kring Nobelpris och olika livsval kändes äkta och nära.
Det är något visst med kyrkor, det är en speciell stämning som gör att man finner ro i själen, vad man än befinner sej i sin tro.
SvaraRaderaSnart vår tur, att få gå på konfirmationshögtid.
SvaraRaderaVår "minste" konfirmeras i mitten på maj.
Undrar hur farmor/mormor tyckte när de konfirmerades.Var de färdiga för livet? Ut i arbetslivet. Snart (om c:a 3 år) skulle de bli föräldrar själva. Svårt tänka idag.....